Svenska Dagbladet har en lång artikel om teologen Marcus Borg, som bjöds in till Sverige av Sofia församling och talade på Seglora smedjas teologiska party under hösten.
– Tanken om synd och skuld och behovet av förlåtelse blev centrala för min barndom. Jag menar att synden är det stora problemet i vår relation till Gud, säger han bland annat i artikeln.
Marcus Borg menar att bokstavstro står för ett gammalt paradigm och metaforisk läsning av bibeln står för ett framväxande, nytt paradigm. Därmed menar han att kristendomen inte har så mycket att göra med hans eget hemland USA och dess värderingar där prestation, utseende och välstånd hålls högt.
– Nya testamentets bild av kristendomen är berättelser om personlig transformation. Som att dö och stå upp igen, att radikalt bli pånyttfödd. Den gamla identiteten dör och man centreras i Gud, i anden, säger han till SvD.
Det är så bedrövligt med alla dessa förnekelseteologer som får så mycket uppmärksamhet av en del högljudda teologer. Utan tvekan sätter de sina egna åsikter över Ordet. Glad vill jag bekänna att jag så gärna tillhör det gamal paradigmet! Jesus är min Herre, Frälsare och Konung! Jag tror på jungfrufödsel, Hans död till syndernas förlåtelse och på Hans kroppsliga uppståndelse som ger även oss uppståndelsens gåva. Jag tror också att Jesus Konungen ska komma tillbaka till dom och upprättelse. Om Borg och hans menongsfränder ska ges alltmer utrymme i vår kristenhet, finns det anledning be och ropa Herre, förbarma dig!
Karin, bra skrivet. Reagerade på samma sätt, och insåg också vilka som snabbt skulle lyfta fram hans grumliga teologi.
Att läsa Marcus Borgs tankar, känns för mig helt fantastiskt. Det stämmer så väl med mitt sätt att se på livet. För drygt 30 år sedan hade jag en genomgripande mystisk erfarenhet, som í ett slag gav mig en djup Gudstro från att tidigare sett mig som ateist. En erfarehet av det inre ljuset som inte kan stängas in i någon religion. För mig är GUD något bortom religionen. Religionen är ett hjälpmedel, ett redskap att nå en Gudsrelation. Jag hade svårt att kalla mig kristen. När jag för c:a 15 år sedan lärde känna KG Hammars sätt att se, kände jag mig hemma. Gud är relation. Gud är mera verb än substantiv. Jag upplever också att Nathan Söderblom, Natanael Beskow och Emilia Fogelklou, i början av 1900-talet, gav uttryck för ett gränsöverskridande tänkande som stämmer väl med Marcus Borgs ideer.
Jag tyckte Agneta Lagercrantz intervju med Marcus borg var så intressant att jag skrivit en blogg med rubriken ”Nr 33. Teologen Marcus Borg och frågan om Guds vara och icke-vara” (kan googlas).