Kristen aktivism blir vanligare. Men i den hierarkiska Svenska kyrkan är det inte säkert att de där uppe respekterar gräsrötternas ställningstaganden, skriver Helena Myrstener.

När tiggare fryser i den svenska hösten är det vi som kyrka och som medmänniskor som borde skämmas, skriver Helena Myrstener.

”Jag är redo att blöda”, sade Ola Salo när han skulle spela Jesus i musikalen Jesus Christ Superstar. Det får en kvinna vara också, vare sig hon vill eller inte. Det är värt en plats i det kulturella finrummet, skriver Helena Myrstener.

Malala Yousafzai vet att hon är värd sin utbildning. Den ingår i en politisk kamp mot diskriminering och förtryck. För henne och andra barn i tredje världen är utbildning nödvändig för vägen till självbestämmande och demokrati. Vi behöver komma till den insikten i Sverige också, skriver Helena Myrstener.

Vår nye justitieminister Morgan Johansson har fläckat sin politiska gärning genom ryktesspridning om de apatiska flyktingbarnen. Han har också givit stöd åt förslag om villkorat medborgarskap. Detta misstänkliggörande av människor på grund av deras etnicitet måste tillhöra det förgångna, skriver Helena Myrstener.

Handboksdebatten missar musikens viktiga kommunikativa uppgift. Kyrkan ska förmedla något mer, inte bara vara ”kulturbärare”. Diskussionen om kulturarv och kulturbärare måste idag också kompletteras med diskussion kring mångkultur och pluralism, skriver Helena Myrstener.

Vill Svenska kyrkan anta den utmaning som ligger i det senaste valresultatet så är det dags att börja agera praktiskt, skriver Helena Myrstener.

Frågan om SD:s framgångar går ända ner på individnivå. Ett spänningsfält mellan ”vi” och ”dem” har vuxit fram. Det är en ödesfråga för Sverige att andra partier nu ska lyckas hantera arbetslöshet, välfärd och utanförskap, skriver Helena Myrstener.

Av rädsla för att visa upp en annat än perfekt kropp slutar ungdomar att duscha i skolan. Vår kultur tar ifrån oss verktygen att hantera våra verkliga, mänskliga kroppar. Också inom kyrkan behöver vi bli mer kroppstillvända, skriver Helena Myrstener.

Nu är det viktigt att den antirasistiska rörelsen inom kyrkan inte kvävs eller sätts på sparlåga. Det är olyckligt om den som har mandatet och makten säger nej till den antirasistiska vågen inom kyrkan skriver Helena Myrstener.

Det våld som riktats mot polisen måste självklart fördömas. Det förändrar inte att polisens agerande i Limhamn var ett svek mot demokratin och allas lika värde. Demokratin behöver vårdas, och kan inte prisges åt nazister, skriver Helena Myrstener.

Det skulle ha ett stort symbolvärde om Svenska kyrkan deltog i ”a demand for action”, ett konkret förslag om att göra Nineveh-slätten i Irak till en fredad provins, skriver Helena Myrstener.

Ska Svenska kyrkan verkligen delta i en tävling som ställer viktiga frågor mot varandra? Det vore mer i linje med vårt kall att underkänna konkurrensens logik, skriver Helena Myrstener.

Idag är det inte möjligt att konfirmeras före 15 års ålder. Krutet läggs på att bjuda in 14-åringarna och den som inte anmäler sig då kanske aldrig mer nås av en inbjudan. Detta borde omprövas, likaså kyrkans egen inställning till konfirmation, skriver Helena Myrstener.

En våldsvåg drar fram mot kvinnor världen över. Föreställningen om mannen som norm måste övervinnas, skriver Helena Myrstener.

De fattiga människornas närvaro på gatorna i allt fler städer borde nu leda till att Svenska kyrkan försöker skapa sig en bild av läget och vilka stödjande insatser som görs av församlingar i landet, skriver Helena Myrstener.