Om vi accepterar tesen att religion är kultur, så blir det också ganska uppenbart att gränsdragningen mellan vad som är religiöst, historiskt, nutida, kulturellt, kollektivt eller individuellt är i det närmaste omöjlig att göra. Är det religiöst att fira jul, eller kulturellt och historiskt? Är alla sunnimuslimer som närvarar vid fredagsbönen övertygade om den Ash’aritiska teologins dogmer, eller är man där av sociala skäl? Är alla människor som inte uppsöker gudstjänstlokaler icke-troende och förhåller sig aldrig till en eller flera religiösa traditioner? frågar Frédéric Brusi.

Det är svårt att i islams texter hitta ett entydigt fördömande mot homosexualitet, som den förstås i västerländsk bemärkelse. Men inlånad västerländsk sexualmoral har historiskt bidragit till förtryck både mot kvinnor och HBTQ-personer, skriver Frederic Brusi.

Många kristna missar den stora mångfalden i andra traditioner. Frederic Brusi identifierar flera ”katolska” och ”protestantiska” drag i till exempel islam.

Snabba åsikter passar bra i vårt skenande nyhetsflöde. Vi vill straffa Syrienresenärer och ger därmed uttryck för tillrättalagd moralism. Men alltför sällan ställer vi oss frågan ”varför”, skriver Frederic Brusi,