Trots att tron på den hjälplöse guden utgör det unika i den kristna tron, verkar det som om kyrkorna tvekar att ”marknadsföra” det budskapet? Ändå är det intimt förknippat med tron att Gud blev människa. Inte det omvända: att en människa blir gud.

Ska vi vara optimister eller pessimister inför det nya året? Vi kan faktiskt välja perspektiv själva. Det går att trovärdigt argumentera för båda hållningarna.

Det är gott och väl, om kärnvapen aldrig stationeras på svensk mark, men inte ens det har vi fått några garantier för. Inte heller Peter Hultkvist vågar försäkra oss om detta, vilket han rimligen kunde ha satt som ett minimivillkor för värdlandsavtalet. Än värre är att han avstår från sitt allra starkaste argument mot svenskt Nato-medlemskap:

Att vi som medlem faktiskt legitimerar ett potentiellt bruk av kärnvapen.

Varför tiger han och Nato-anhängarna om kärnvapnen? Varför låtsas de som om kärnvapnen inte finns? frågar Bernt Jonsson.

Principer är principer, och dem får vi inte rucka på. Kränkta vita män har fått sällskap av kränkta kvinnor – hudfärg okänd. Därför kan vi inte acceptera separata badtider för kvinnor. Det vore ju att ge efter för kvinnoförtrycket. Bättre då att de inte badar alls. I Sverige badar vi tillsammans.

I den heliga marknadens namn kunde man väl eljest tänka sig, att om en potentiellt inte så liten kundgrupp efterfrågar en separat badtid, skulle det ligga i badhusets intresse att tillmötesgå detta önskemål. På denna punkt tycks dock principerna vara viktigare än en pragmatisk lösning, skriver Bernt Jonsson.

Stora internationella företag som Veolia och G4S drar sig tillbaka från Israel för att inte förlora anbud i andra länder. Betydande kyrkor som metodisterna och presbyterianerna i USA har beslutat att göra sig av med aktier i företag som tjänar på ockupationen. Vissa europeiska banker och pensionsfonder placerar inte längre sina medel i israeliska banker med relationer till bosättningarna på ockuperad mark. Kulturella och akademiska bojkotter är kanske de allra vanligaste. Så beslöt t ex den i Israel storsäljande Henning Mankell, att hans böcker inte längre fick ges ut där, skriver Bernt Jonsson.

Genom århundradena har det gjorts försök att fastställa, när och hur och varför krig skulle kunna vara etiskt försvarbart. Läran om det rättfärdiga kriget var ett försök att fastställa objektiva kriterier. Den romerske författaren Cicero (106-43 fvt) anses vara upphovsman, och doktrinen utvecklades senare av teologer som Augustinus (omkring 400), Thomas ab Aquino (1200-talet), Martin Luther (1500-talet) och Karl Barth (1900-talet). Samma synsätt kan sägas ha legat till grund för både FN-stadgan och Genevekonventionerna, skriver Bernt Jonsson.

Jordens rätt gäller i Sverige, medan blodets rätt är vägledande i Israel. Det är tveksamt om en sådan stat verkligen förtjänar epitetet demokrati, skriver Bernt Jonsson.

Varför uppmärksammas inte de dramatiska maktstriderna, de fängslade journalisterna och de hårda villkoren för arbetare i Filippinerna, frågar Bernt Jonsson.

Vad är en hemresa för en saudisk ambassadör i jämförelse med att USA på sin tid kallade hem sin ambassadör? Vi är ju långt mindre beroende av Saudiarabien än vi var och är av USA då. Det handlar om självrespekt, och ibland måste den kosta, skriver Bernt Jonsson.

Den som dömer ut religion för dess tolkningars skadeverkningar gör det lätt för sig, men bortser samtidigt från de demokratiska problem som följer på att avfärda människors tro och traditioner, skriver Bernt Jonsson.

Frågor om liv och död får aldrig avfärdas utan diskussion. Erfarenhet från andra länder visar att samvetsfrihet visst kan införas utan att det slår mot aborterande kvinnor, skriver Bernt Jonsson.

Gamla källor till rent vatten riskerar att bli obrukbara. På sikt kan vatten bli en ändlig resurs. Det problemet kommer inte marknaden att kunna lösa åt oss, skriver Bernt Jonsson.

Hur håller vi samman vårt samhälle, när medieutbudet är så enormt stort och dessutom starkt kommersialiserat skriver Bernt Jonsson.

Sanna Israelvänner bör välkomna den svenska regeringens nya linje. Kritiken mot den nya linjen är lika förväntad som förutsägbar, skriver Bernt Jonsson.

Riksdagsvalet är över. Glädjande nog ökade valdeltagandet. I den meningen var det en lyckad valrörelse. Alliansen förlorade, men de rödgröna vann inte. De stannade på status quo. Enda vinnare så här långt är skrämmande nog Sverigedemokraterna. Nu gäller det för alla demokratiska krafter att vrida denna seger ur deras händer. Detta kräver mod, moralisk drivkraft och djärva mål. Sverige behöver föras in på en ny kurs, vars främsta mål inte kan vara budgetöverskott utan en vision om det goda samhällets viktigaste värderingar. Människor sätter i slutänden inte sitt hopp till den bästa kamreren/bokföraren utan till den som de tror står på änglarnas sida skriver Bernt Jonsson.

Antisemitismen får inte förväxlas med kritik mot staten Israels brottsliga agerande. Tvärtom finns det många antisemiter bland Israels ivrigaste tillskyndare, skriver Bernt Jonsson.