En profet  gör en noggrann analys av sin samtid och visar, utifrån sin djupa religiösa övertygelse, på möjliga vägar till en fredlig utveckling. I denna bemärkelse är Lars Ingelstam en profet i vår samtid. I sin nya bok ”Grannlaga” gör han en kritisk granskning av svensk säkerhetspolitik i förhållande till vårt grannland Ryssland. I utredningens form konkretiserar och förklarar han det återkommande politiska löftet om ”en bred satsning på avspänningsåtgärder”.

Lars Ingelstam är professor emeritus i matematik och framtidsstudier vilket avspeglar sig i hans grundliga sätt att bearbeta alla aspekter av relationen till Ryssland. Denna relation som utgör en av Sveriges största säkerhetspolitiska utmaningar. Han byter fokus i den säkerhetspolitiska debatten från den alltmer ökande och ensidiga satsningen på militärt försvar till en långsiktigt baserad insats för mänsklig säkerhet.

Ingelstams engagemang i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är en del i hans mångåriga arbete för att synliggöra förhållandet mellan fred och utveckling. I detta perspektiv utgör Ukrainakrisen en vändpunkt. Utredningen ”Grannlaga” visar hur Sveriges – liksom EU:s, USA:s och Natos relationer med Ryssland allt sedan dess kan beskrivas som problematiska. Det pågående fredsarbetet har skadats av misstroendet mot Ryssland och kontakten med ryssarna har försvagats. Många kontakter som skulle fungera förtroendeskapande och bidra till avspänning, fred och en demokratisk utveckling i Europa har minskat eller upphört.

Militära övningar i Östersjöområdet har sedan Ukrainakrisen blivit allt vanligare, mer omfattande och fått allt mer publicitet under denna period. Man kan nog säga att militärövningen Aurora, som kommer att genomföras i september detta år, utgör kulmen på denna upptrappning. Då kommer stora delar av Sverige att förvandlas till en övningsplats för ett krig – detta som en konsekvens av värdlandsavtalet mellan Nato och Sverige. Till en kostnad av 583 miljoner kommer 20 000 soldater att delta, inklusive ett amerikanskt stridsvagnsförband. Denna försämring av säkerhetsläget och av våra relationer med Ryssland utgör ett av motiven för Ingelstams utredning.

Lars Ingelstams utredning visar med imponerande noggrannhet hur den 200-åriga period av fred som Sverige åtnjutit inte är en slump. Snarare är den ett resultat av såväl diplomatiska ansträngningar som handel och investeringar, utvecklingssamarbete och kontakter folk– till folk och samhälle – till samhälle.

Från 1990-talets början hade bistånd och utvecklingssamarbete en betydande roll. Tyvärr fick denna positiva utveckling ett tämligen abrupt slut 2007, som ett resultat av förändrade riktlinjer för Sida och av att Rysslands utveckling mot demokrati och marknadsekonomi mattades av. I flera avsnitt i utredningen återkommer exempel på försämrade möjligheter till utvecklat samarbete inom pågående projekt. Den ryska presidentens makt konsoliderades och de auktoritära dragen förstärktes. Sveriges regering drog tillbaka pågående projekt i Ryssland och motiverade detta med att vårt bistånd istället skulle prioritera fattigdomsmål och att antalet mottagarländer skulle minskas.

Utredningen visar på möjligheter till fördjupning och förståelse mellan Ryssland och Sverige. Den hävdar också att den militära förmågan tillmäts en allt för stor betydelse och att de militära anslagen är oproportionerligt stora i relation till det fredsförebyggande arbetet som kan bidra till ökad säkerhet. Ingelstam föreslår flera konkreta åtgärder: Sverige bör inte delta i en Nato-ledd opinionsbevakning riktad mot Ryssland. Sverige bör, i bilaterala förhandlingar, motarbeta den kontraproduktiva lagstiftningen om ”utländska agenter”. Sverige ska på sikt skapa visumfrihet för resor mellan våra länder.

Både vad det gäller handel, forskningssamarbete och vänortsuppbyggnad visar utredningen hur ett ömsesidigt beroende mellan stater och folk skapar förutsättningar för fred. Samtidigt varnar Ingelstam för tron på att om vi bara visar oss ”allmänt bussiga” mot Ryssland så kommer den ryska regimen att dra ned den militära hotnivån. Så är det naturligtvis inte. Samtidigt konstateras i utredningen att de fördjupade relationer som utvecklats till exempel  inom EU och mellan de nordiska länderna har skapat relationer där en militär konfrontation framstår som otänkbar.

Grannlaga är en faktaspäckad och informativ utredning som visar på de många vägar till avspänningsåtgärder som funnits och finns i relationerna mellan Sverige och Ryssland. Den avslöjar den kraftmätning mellan stormaktsimperier som vi håller på att dras in i och föreslår en alternativ säkerhetspolitik grundad i en långsiktigt hållbar syn på mänsklig säkerhet. ”Grannlaga” är en nödvändig byggsten för att stärka folkopinionen för fred och säkerhet.

Fotnot

För den som vill fördjupa sig i Ingelstams perspektiv på svensk säkerhetspolitik rekommenderar jag läsning av hans texter: om vapen och vapenexport i studien ”Vapen i Sverige och världen”(2012), ”Fred säkerhet försvar”(tillsammans med Anders Mellbourn 2014), ”Sverige, Nato och säkerheten” (Hans Blix m fl.), den senare en en oberoende Natoutredning som Pierre Schori och Stina Oscarsson tog initiativ till, med Lars Ingelstam som huvudsekreterare. ”Grannlaga” (2017).