Gudstjänsterna är inte alls vad de har varit. Sen jag fick barn.

Saknar lekväskor och barnperspektiv

Emilia Lindstrand

Gudstjänsterna är inte alls vad de har varit. Sen jag fick barn. Kyriet menar jag, och även Lovsången. De stora orden och riterna – heligheten – har fått nytt djup, landat i det lilla och vardagliga. Jag står numera oftast längst bak, vaggar och underhåller en liten fröken. Jag har fått sluta nöta bänk i stillhet.

Och jag kan sällan längre återberätta en predikan jag hört, eftersom fokus delas mellan att stoppa i nappen och att gunga bebin. Men mer delaktig har jag sällan känt mig. Mer närvarande har jag sällan känt mig. Barn kräver ju att du är helt här och nu, precis som bönen och riten.

Hon skrek på en lunchmässa häromdagen. Inte länge, men tillräckligt för att jag skulle resa mig och ställa mig vid dörren. Efteråt kom en dam fram.

– Det gör inget alls att hon skriker! Det är bara härligt att höra henne! sa hon.

Ord som tillåter, välkomnar, öppnar. 

Jag hoppas att Jesu ord – låt barnen komma till mig och hindra dem inte – ska ringa i öronen på oss som kyrka. 

Men vi har saker som hindrar barnen från att komma till kyrkan. Brist på roliga lekväskor, på pedagogik, på tillgänglighet, på barnperspektiv. Outtalade förväntningar på tystnad, på stillasittande. 

När ett barn föds förändras hela livet. Då uppstår ofta en öppenhet att ändra vanor, att tänka nya tankar, att söka ny gemenskap, att fundera över liv och död, Gud och tro. Då behöver kyrkan tydligt och tidigt visa sig som en möjlighet till just detta. Dessutom kan vi vara en gemenskap som inte kostar, som avlastar och ger möjlighet till samtal om både det himmelska och det helvetiska i att vara förälder.

2 kommentarer på “Saknar lekväskor och barnperspektiv

  1. Rose-Marie Emilsson skriver:

    Tack för angelägna tankar och viktiga perspektiv som en kyrka i tiden, här och nu, verkligen behöver, för sin egen överlevnad!

  2. Birgitta Rubenson skriver:

    Tack Emilia för att påminner oss om barnens plats och roll.
    Förutom lekväskor och pedagogik behöver vi reflektera mycket mera över hur vi gestaltar gudstjänsten så att barn är delaktiga och synliga – verkligen blir en påminnelse om att det är barnet som visar på Gudsriket. Matt 18:3.