Malala Yousafzai har i flera år bloggat och kämpat för flickors rätt att gå i skolan. Därför gick hon som vanligt till skolan i Birmingham även den dag det blev känt att hon fått Nobels fredspris.

Skolan är samhällets spegelbild

Helena Myrstener

Malala Yousafzai har i flera år bloggat och kämpat för flickors rätt att gå i skolan. Därför gick hon som vanligt till skolan i Birmingham även den dag det blev känt att hon fått Nobels fredspris. Hon försummade inte några lektioner för att vara anträffbar för journalister.

Malala är nu kampsymbolen för alla barn i världen som förnekas skolgång och som måste arbeta för familjens försörjning eller på grund av diskriminering hålls hemma eller gifts bort. Hon var nära att dö 2012 för sitt mod och sin övertygelse att flickor har rätt till utbildning.

I Sverige råder en annan situation. Här har alla rätt till utbildning men det fungerar i alla fall inte.Skolverkets generaldirektör Anna Ekström talar om skolans negativa spiraler. Pisarapporten satte i mångt och mycket spiken i kistan för den svenska skolan och uppförsbacken är tung. Inställningen till utbildning har försämrats. Elever har bestämt sig för att det är oviktigt som ett sätt att skydda sig själv, säger Anna Ekström. Det gör helt enkelt inte lika ont att misslyckas med något som man har bestämt sig för är oviktigt.

Anna Ekström försöker förstå barnen. Dras hennes tankegång vidare hamnar vi i en analys av vår samtid. En samtid och ett samhälle där både barn och vuxna ständigt bedöms efter prestation. Det är självklart att prestationens och jämförelsens förbannelse slår hårdare mot barnen. När utbildning egentligen handlar om att ta kommandot och makten över sitt eget liv, riskerar utbildning och skolgång att färgas av den allmänna konkurrenssituation som råder i samhället i stort. Skolan är en spegelbild av den tidsanda de vuxna skapat.

Utbildning uppfattas inte längre något som vill det enskilda barnet väl utan som ett instrument för att bedöma, jämföra och slå ut.

Att söka de psykologiska och t.o.m. de existentiella förklaringsmodellerna till den svenska skolans nedgång är viktigt. Barn är kloka och reagerar ofta instinktivt inför förtryckande strukturer. De har en känsla för rätt och fel och när vuxna stångar sig blodiga inför sjunkande skolresultat och söker förklaringar i barnens hemförhållanden, i låga lärarlöner, i frågan om kommunal eller statlig skola, kan en existentiell hållning fungera som en friskförklaring av eleverna. De tar sig rätten att vara den de är, oberoende av prestation.

Malala Yousafzai vet att hon är värd sin utbildning. Den ingår i en politisk kamp mot diskriminering och förtryck. För henne och andra barn i tredje världen är utbildning nödvändig för vägen till självbestämmande och demokrati.

Vi behöver komma till den insikten i Sverige också. Malala och hennes systrar och bröder i världen har påmint oss om att utbildning handlar om en politisk kamp mot arbetslöshet, utslagning och mot allt det som vill förminska människan. Det behövs nytänkande i skolan för att denna insikt ska kunna gro och växa bland eleverna. Prova att ge tid och rum för en sådan process här. Låt reflektionen och begrundan över den inhämtade kunskapen vara viktig i skolan. Samverka i hög grad med samhälle och kulturliv. Olika former av kultur kan ge eleven nycklar att se sig själv i förhållande till omvärlden, ställa frågor till den och söka sin plats. Låt ingen halka efter. Ge tid åt läxhjälp så att det blir möjligt för alla att delta i processen.

Med pennan och boken erövras fortfarande världen.

Kommentarsfältet är stängt.