Egyptens massdödsdomar är allvarliga, för de visar på rättsväsendets lojalitet mot regimen. Många får lyckligtvis sina domar lättade, men det genomkorrupta systemet visar hur snabbt man ställer om för att visa tillhörighet till den som för stunden verkar mäktigast, skriver Helena Hägglund.
I Egypten har 683 män dömts till döden, detta en månad efter att samma domare dömde 529 män från samma stad till samma straff. De största massdödsdomarna någonsin utdelade, enligt Amnesty International.
Männen som fick sina domar efter en mycket kort förhandling, dömdes för mordet på en polis i samband med upplopp i staden Minya efter sommarens militära övertagande då runt tusen supportrar av den förre presidenten, Muhammad Mursi, dödades.
Det ligger nära till hands att tänka att domaren agerar på uppdrag av militären som de facto leder landet. Efter sommarens militärkupp har Muslimska brödraskapet terroriststämplats, många av dess medlemmar har flytt utomlands, arresterats eller dödats. I går kom även ett utlåtande om att den revolutionära Sjätte april-rörelsen klassas som en förbjuden organisation samtidigt som mängder av oppositionella från diverse grupper sitter frihetsberövade.
Men. Även om Egypten är genomkorrupt och det inte finns någon insyn i myndigheters arbete och även om rättsväsendet är uruselt och ofta agerar på politisk grund, får domare inte direkta order från regimen hur de ska döma i ett visst fall. Speciellt inte i detta uppseendeväckande fall. Den här domaren är känd för att utdela extremt hårda straff sedan tidigare samtidigt som han oerhört snabbt friat mordmisstänkta poliser. I allmänhet finns det starka band mellan polis och domare då många domare har rekryterats från polismyndigheten.
Man kan se dessa massdomar och andra, liknande om än inte lika hårda, som enskilda domare som försöker förhålla sig till terroristlagstiftning och till den maktförvirring som råder i Egypten. Ingen vet hur rättsväsendet kommer påverkas när Abdelfattah Al Sisi tar över presidentskapet efter stundande presidentval. Allt går väldigt snabbt i Egypten och domare och advokater måste visa tillhörighet med de institutioner och ledare som verkar mäktigast, för att rädda sitt eget skinn i framtiden.
Dessutom är något aldrig vad det ser ut att vara i Egypten, av de 529 män som dömdes till döden i mars fick 492 omedelbart straffen sänkta till 25 års fängelse. Och efter överklagan kan man räkna med betydande lättnader och troligtvis frigivanden. Som i november när 14 kvinnliga studenter dömdes till 11 års fängelse för att ha deltagit i demonstrationer i Alexandria. Efter överklagan blev samtliga i praktiken friade.
Men visst är dödsdomarna allvarliga. Allvarliga på det sättet att lojalitet mot regimen är en drivkraft för rättsväsendet, speciellt eftersom att lojaliteten är frivillig och inte beordrad.
Helena Hägglund
