Kristen anarkism bygger på insikten att den mänskliga kärleken och den fria viljan aldrig kan inordnas i något system, skriver Isak Gerson. “Punken är en kritik mot den av Gud inrättade världsordningen.

Jag tror, därför lyder jag inte

Isak Gerson

Kristen anarkism bygger på insikten att den mänskliga kärleken och den fria viljan aldrig kan inordnas i något system, skriver Isak Gerson.

“Punken är en kritik mot den av Gud inrättade världsordningen. Många punkband förespråkar anarki. Tanken bakom anarkin som politiskt system är att den ska försätta världen i kaos för att satan ska kunna ta över densamma.”

Enligt instagramkontot @akademikerpunk kommer citatet ovan från en kyrkligt engagerad som skrivit en guide till olika musikstilar. Som kristen får beskrivningen mig bara att älska punken ännu mer. Kaoset är nog något kyrkan och vi kristna bara behöver mer av. Varje ordning vi får för oss att en Gud – eller någon annan som vill bestämma över oss – har inrättat, bör vi ifrågasätta.

Jag tror inte att Gud skapade oss för att vi skulle bygga ett samhälle där var person har sin plats i ett orättvist samhälle. Två av de grundläggande förmågor vi skapats med är extra värda att begrunda: vår kärlek och vår fria vilja. Ingen av de egenskaperna är en bra grogrund för en världsordning eller någon annan typ av ordning. Faktum är, att båda egenskaperna är himla svåra att passa in i någon ordning.

Det finns många delar av såväl vår bibel som vår historia som är värda att lyfta. Kyrkan har i stora delar valt att ställa sig på ordningens och maktens sida, men inte alltid. Hade vi, enligt bibeln, blivit förvisade från paradiset utan vår fria vilja? Redan bibelns Adam och Eva vägrade att finna sig i den ordning som fanns. Det är kanske lite förskönande att beskriva Adam och Eva som bibelns första punkare, men det var iallafall definitivt kaos de skapade när de åt av den förbjudna frukten.

Om vi går vidare kan vi se att att inte finna sig i den existerande ordningen är något som följt med många judar och kristna genom hela bibeln och vidare i den moderna historien. Vi minns än idag Moses som säger nej till slaveriet och leder ut sitt folk ur Egypten. Vad Jesus efterföljare, från tidens lärjungar till dagens radikala kristna, gör kan väl inte heller beskrivas som något annat än en omvälvning av världen?

Jag är personligen övertygad om att den vägen av olydnad och ifrågasättande är en mycket rimligare väg att gå än den mer hierarkiska kyrka som dominerat andra delar av den kristna historien. Vissa kristna har historiskt valt att följa sina ledare i korståg, medan andra kristna har valt sitta i fängelse för att de vägrat en obligatorisk värnplikt. Jag har själv en klar bedömning om vilka som tjänat kristna bud mest troget.

Jag tänker omfamna kaoset och punken som kristet. Så på väg till nästa mässa är det nog Lose the Life, Nionde Plågan eller Fru Dörr jag kommer att ha i hörlurarna. Vi kan se det som en typ av psalmer.

2 kommentarer på “Jag tror, därför lyder jag inte

  1. isabel skriver:

    Som gammal punkare är jag också dedikerad till dess upprorslusta. Jag älskar ilskan över världens skevhet, samma ilska Jesus uppvisar i templet. Men jag upplever att att Gud har bringat ordning i det kaos punken känner och ger uttryck för. Gud kommer med ett lite mer strukturerat och rationellt sätt att förändra världen, göra uppror:

    Läser vi Bibeln finns vi en vredgad Gud, som spyr på våra offergåvor ”Ni har blod på händerna. Tvätta er, rena er! Låt mig slippa se era illdåd. Sluta göra det onda och lär er göra det goda.”. Hur punkig är inte denna text ur Jesaja 1?! Och han fortsätter i sann solidaritetsanda: ”Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt.”

    Så Gud vill alltså att vi ska göra uppror mot denna sjukhet. Men inte uppror åt vilket håll som helst, utan just mot synden! Om vi skall göra det, måste vi vända oss mot honom, inte från honom (som Adam och Eva…) ”Om ni villigt lyder mig skall ni få njuta det goda i landet, men om ni trotsar och vägrar skall ni bli svärdets byte.”.

    Att krönikören hyllar Adam och Evas fall som nån slags första ”punkare” är för mig så märkligt att jag hoppas att jag missförstod?! Adams fall innebar mänsklighetens fall med allt lidande och förtryck och övergrepp som där inbegrips. Nej, hua, låtom oss sträva efter en upprättad ordning av kärlek på jorden!

    Peace out!

  2. Isak Gerson skriver:

    Tack för kommentaren! Den kändes genomtänkt och det gav mig verkligen något att läsa den. Men jag står nog ändå fast vid min referens till Adam och Eva, som exempel värda att diskutera. Jag tycker att berättelsen om syndafallet är viktig, för den visar oss vilken mäktig egenskap den fria viljan är. Den visar oss att vi kan göra rätt men att vi också kan göra fel. Jag vill varken hylla eller glorifiera straffet som gavs och jag kan inte riktigt påstå att jag förstår det heller, men brottet som ledde till det tycker jag är en viktig berättelse. Inte för att brottet i sig var något bra, men för att bibeln lär oss att vi har möjlighet att göra det.