Romerna är den största nationella minoriteten i Europa, och en av de allra mest utsatta, både historiskt och idag. När vi firar romernas nationella dag den 8 april firar vi också att vi är medborgare i Europa med ansvar att försvara allas mänskliga rättigheter, skriver Anna Karin Hammar.

Fira romernas nationaldag

Anna Karin Hammar

Romerna är den största nationella minoriteten i Europa, och en av de allra mest utsatta, både historiskt och idag. När vi firar romernas nationella dag den 8 april firar vi också att vi är medborgare i Europa med ansvar att försvara allas mänskliga rättigheter, skriver Anna Karin Hammar.

Tisdagen den 8 april är det romernas nationaldag. Då firas i Uppsala domkyrka kl 18 en ekumenisk högtid med romska företrädare, ärkebiskop och integrationsminister. Den romska EU-parlamentarikern från Ungern, Livia Jaroka, är inbjuden, liksom Angelina Dimiter Taikon, Katja Blomerus och Domino Kai. Angelina Dimiter Taikon är lärare och ledare för Romsk kulturklass. Katja Blomerus är sakkunig i romska frågor på Upplandsmuseet. Domino Kai är initiativtagare till firandet av romernas nationaldag i Uppsala domkyrka som möjliggörs av ärkebiskopen. Domino Kai är även ordförande i Sveriges Internationella Roma Filmfestival. Det ekumeniska nätverket med och för romer i Europa och i Uppsala medverkar tillsammans med ärkebiskop Anders Wejryd och integrationsministern Erik Ullenhag.

Romerna är den största nationella minoriteten i Europa. Med femhundra års historia i Sverige och med tusen års europeisk historia har de långa trådar av sammanhållning och engagemang. Deras utsatthet som Förintelsens offer har ännu inte till fullo erkänts eller kompenserats. Att vara en nation i många länder är både en rikedom och en utsatthet. Med växande europeiskt samarbete finns en historisk chans till romernas upprättelse i hela Europa genom en europeisk medborgarrättsrörelse som sätter press på politiker i alla europeiska länder och inte minst inom EU.

Det saknas i dag mekanismer som är kännbara när stater bryter mot sina förpliktelser att tillgodose sina medborgare deras mänskliga rättigheter inom EU. Som regelverket är nu kan enbart kännbara krav ställas i anslutningsprocessen till EU, inte sedan man väl är medlemsstat. Därför arbetar många EU-politiker för att få till stånd dessa mekanismer, kännbara konsekvenser av att inte bistå sina egna medborgare. Det är framför allt integrationsministern och Europaministern som här kan göra stora påtryckningar jämte statsministern.

Det är inte rimligt att stora summor av bistånd till den romska befolkningen i t ex Rumänien ska försvinna i korruptionens och omfördelningarnas fickor. Till förändring av romernas liv har de inte nått och därför bör kännbara konsekvenser åläggas t ex Rumänien.

Även om jag inte är ekonom, förstår jag den ekonomiska politiken i Europa som väldigt allvarlig. Att lägga åtstramningsprogram på redan fattiga nationer som t ex Rumänien och Grekland, kan leda och leder till stor förföljelse av minoriteter, där de romska medborgarna är bland de mest förtryckta. I Ungern har romer mördats efter angrepp från fascistiska rörelser. Det behövs en rejäl analys och ett politiskt handlingsprogram som både tar hänsyn till ekonomisk politik och mänskliga rättigheter och skyddsbehov.

Inför EU-valet den 25 maj är det ett absolut krav att de olika EU-kandidaterna och politiska grupperna redovisar sin europeiska romska politik. Den fordrar eftertanke och engagemang och bör vara välinformerad om romernas situation i centrala Europa.

När vi firar romernas nationella dag den 8 april firar vi också att vi är medborgare i Europa med ansvar att försvara allas mänskliga rättigheter. Vi bygger vidare på den europeiska medborgarrättsrörelse med och för romer som kan göra skillnad i Europa.

Kommentarsfältet är stängt.