Under sjuttiotalet i studentgudstjänsterna i Lund  kallade vi samma verklighet Kamp och lovsång. Så småningom på åttiotalet fann vi rubriken Mystik och solidaritet. Egentligen handlar det om samma förhållande, om att det inre och det yttre livet hänger samman.  Att tro och politik, bön och handling, spiritualitet och solidaritet, hör samman. Som in- och utandning, skriver Anna Karin Hammar just hemkommen från Kompass storsamling om ignatiansk spiritualitet.

Jag har just varit på den ekumeniska föreningen Kompass storsamling om ignatiansk spiritualitet. Storsamlingen äger rum varje år i januari på stiftsgården Åh i Bohuslän. Här samlas människor som deltar i retreater och andliga övningar. Inte bara för sitt eget välbefinnande utan också för att som stadgarna säger ”förenas med Jesu intressen i världen”.

Ett av seminarierna hade rubriken Kontemplation och aktion. Under sjuttiotalet i studentgudstjänsterna i Lund  kallade vi samma verklighet Kamp och lovsång. Så småningom på åttiotalet fann vi rubriken Mystik och solidaritet. Egentligen handlar det om samma förhållande, om att det inre och det yttre livet hänger samman.  Att tro och politik, bön och handling, spiritualitet och solidaritet, hör samman. Som in- och utandning.

Adolfo Nicolás, jesuiternas generalföreståndare, har inspirerat Kompass att lyfta fram fyra attityder som många Jesu lärjungar längtar efter och som kan förändra liv och samhällen. De fyra är ödmjukhet, enkelhet, generositet och överlåtelse. Jag tar mig friheten att ge dessa attityder en personlig kommentar och tolkning.

* Ödmjukhet

Själv har jag under vissa perioder av mitt liv haft svårt för detta begrepp. Tänkte då att förtryckta människor mår bäst av att uppmuntras till stolthet och till glädje över sitt eget människovärde. Den ignatianska traditionen värnar också detta. I centrum för allt finns en Gud som älskar och som älskar just oss människor med de gåvor och de tillkortakommanden vi har.

Liksom i den lutherska traditionen blir människan inte älskad för sina prestationer utan för att Guds kärlek genomströmmar allt. Gud älskar oss både med våra gåvor och med våra svagheter. Och det är just medvetenheten om både mina gåvor och mina svagheter som leder till ödmjukhet. Utgångspunkten att vi alla är människor leder till en mjukare gemenskap. Den gör det lättare att andas i vårt samhälle.

* Enkelhet

Enkelhet är ett drag som präglar evangeliernas berättelse om Jesus. Enkelhet kan innebära en förening av rakhet och omsorg i vår kommunikation. Enkelhet kan förvandla vårt sätt att leva. Många unga människor går i dag före i att leva enkelt i solidaritet med allas försörjning och jordens bärkraft.

Vi som ännu inte vågat ta steget att bli vegetarianer kan kanske minska vår konsumtion av kött och öka det vegetariska inslaget. Enkelhet är också släkt med prestigelöshet. Enkelhet i umgänget med varandra kan minska avståndet mellan hjärta och hjärta.

* Generositet

En attityd av generositet öppnar möjligheter att leva förtroendefullt i en mångkulturell och mångreligiös värld. Jesu förhållningssätt präglas av generositet i bejakande av andras tro och tradition. Den som gör Guds kärleks vilja är syster och bror oavsett tro och livstolkning. Generositet skapar utrymme att vara sig själv utan att behöva klämma in sig i andras mallar.

* Överlåtelse

I den ignatianska traditionen övar sig pilgrimen att avsluta varje dag med en återblick på dagen. Pilgrimen varsnar de tecken på Guds kärlek och omsorg som upplevts under dagen och överlämnar hela sitt liv till Guds kärleksfulla omsorg. Att följa Jesus Kristus kan vara ett utmanande äventyr som kan leda till uppoffringar och svåra erfarenheter. Kärlekens lag är ibland det största motståndets lag. Överlåtelsen till Jesus Kristus kan leda till kostsamma konsekvenser.

Attityder odlas i det inre livet och bönen och de lever och praktiseras i samhället. Den feministiska rörelsen under sjuttiotalet betonade ofta att det personliga är politiskt. Så arbetar också den ignatianska traditionen med det inre liv som formar en lärjunges vardag. Inte för inte har befrielseteologin i Latinamerika ofta vuxit ur och samman med den ignatianska traditionen. Det inre och det yttre går hand i hand. Det personliga är politiskt. Handling och bön må bli ett.