Under julhelgen kunde vi läsa att Internationella rödakorskommittén (ICRC) varnar för folkuppror i Europa. Miljoner européer som tills alldeles nyligen varit ganska välmående har nu drabbats av arbetslöshet och fattigdom. Alltfler medborgare i Europa har svårt att skaffa mat för dagen.

–       Vi ser nu för första gången att Röda Korset i flera europeiska länder måste fokusera på fattiga i det egna landet, mycket mer än på externa uppdrag utanför Europa, säger Yves Daccord, generaldirektör för ICRC, i en intervju med danska tidningen Politiken.

Europas ekonomiska kris, massarbetslöshet och social utslagning ligger bakom. Det är framförallt befolkningarna i sydeuropa som har det svårt. Grekiska Röda korset har gått i konkurs. I Spanien gick hela förra årets insamling till den egna befolkningen.

–       Tolv Röda Korset inom EU har påbörjat matutdelningsprogram till egna befolkningen. I Spanien har man nationella kampanjer för att samla in pengar till utsatta spanjorer. Vi vet att många far illa, säger Svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström till Svenska dagbladet.

Röda Korsets larm måste tas på allvar. Nya siffror från EU:s statistikbyrå visar att nästan 120 miljoner EU-medborgare lever under fattigdomsgränsen. När människor inte har mat för dagen ligger de våldsamma protesterna nära till hands. Att som Röda Korset varna för att vi kan få liknande folkuppror i Europa som vi sett i Nordafrika på sistone är fullt rimligt.

Också i Sverige ökar utslagningen. Massarbetslösheten biter sig fast. Hela generationer av ungdomar har fastnat i långtidsarbetslöshet och bostadsbrist. Tillsammans med regeringens nedmontering av de sociala skyddsnäten såsom a-kassan och sjukförsäkringen har det lett till en skriande nyfattigdom. Om detta kan Svenska kyrkans socialarbetare – diakonerna – vittna.

”Som diakon utifrån de vigningslöften jag avgivit måste jag återigen höja min röst för de grupper av människor som far illa av den socialpolitik som i dag förs”, skrev diakonen Marie Larsson på Seglora smedjas sajt i höstas.

Larsson var en av de drivande bakom Påskuppropet för två år sedan då demonstrationer genomfördes mot utförsäkringarna runtom i hela landet.  Om än motvilligt så anslöt biskoparna sig till uppropet och Sveriges Kristna Råd uppvaktade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Han utlovade bättringar men tyvärr hände inte så mycket efter det och kyrkan tystnade.

”Hur ser det då ut nere på golvet hos mig som diakon? Inte heller där har något blivit bättre. Snarare tvärtom. Nu möter jag människor som är på väg att utförsäkras för andra eller tredje gången. För varje gång de utförsäkras får de mindre pengar att leva av och många, många är ensamstående mammor. Och de blir inte friskare av det, bara fattigare”, skrev Larsson vidare.

Hon och många diakoner med henne efterlyser ett starkare socialpolitiskt engagemang från kyrkans företrädare. Det är vi många som kan instämma i. För flera år sedan skrev biskoparna ett omtalat biskopsbrev om fattiga och rika – utifrån orättvisorna i världen.

Det är dags att nu rikta sin profetiska kritik mot orättvisorna på hemmaplan.

Ärkebiskopen bjöd i höstas in till stormöte om barns och ungdomars villkor. Utifrån detta vore det på sin plats att låta den ökande barnfattigdomen bli föremål för ett biskopsbrev.

Den profetiska diakonin som vågar protestera mot fattigdom och orättvisor också här på hemmaplan behöver allt stöd den kan få. Hög tid för kyrkan att bli ett socialpolitiskt salt i debatten.