Kronprinsessan Victoria träffar ”de mest utsatta”. Tja, ja, hon träffar säker en eller annan utsatt. Men om det är en hemlös är jag säker på att han/hon inte luktar urin eller har dålig andedräkt. Och jag är alldeles säker på att vederbörande har fått mat/fika före samtalet för att vara i god form.

Att skapa samtalsmöjligheter och mötesplatser för andra, men själv aldrig finna ro där, är en börda att bära för många av oss som har Gud som yrke.

Jag ligger på rygg på ett utegym i skogen och pressar ett par stockar upp mot himlen. Där uppe flyger tornseglarna. Lätta, ständigt i rörelse. De behöver inget utegym, de kör på som vanligt.

Ulf Ekman ville helst bara tala om Jesus och andliga ting och andliga resor –  inte  ta upp tid i Sveriges Radio med att berätta om asiatiska stenrika kollegor i Jesusbranchen som fått fängelstraff pga att de trott mer på pengar än på Jesus.

Det är som om mina sinnen är öppnare än på länge. Det finns tror jag två anledningar. Den ena är att jag har för ett halvår sedan avslutat mitt liv med chefer över mig. Måste säga att det är en frihet som jag uppskattar otroligt mycket. Det är så annorlunda med den högsta chefen. Kristus är ofta så annorlunda i sitt chefskap som kanske mera är ett ledarskap.

Ett stort antal judar tros ha räddats till livet av enskilda människor i de av Nazityskland ockuperade länderna under 2:a världskriget. Det fanns människor som vågade gömma dem och dela sin knappa matransoner med dem. Hur många som räddades på detta sätt är osäkert. Det kan röra sig om tiotusenden.

Han tände en sticka och tog ett av de många ljusen som stod på en bänk, tände det, vände sig till kvinnan som satt närmast och sa, ”Du är världens ljus Marianne”.

Inte heller visste jag att kristaller kan hjälpa till att ordna ens ekonomi, attrahera kärlek, hela jordens energi, skicka helande energier till katastrofdrabbade, skydda ens hem och mycket mer. Det enda kristaller inte kan användas för är negativa saker. Bra.

Krister Stendahl frågade en gång: ”Vad är det första som Gud frågar efter då Gud kommer till kontoret på morgonen? Är det utskriften av den senaste frälsningsstatistiken från de kristna kyrkorna? Eller ställer kanske Gud en fråga: Har Guds rike gått framåt – och har de kristna varit till hjälp eller hinder?”

Denna känsla med en total närvaro i ett kyrkorum fullt med människor, tysta människor och sjungande människor. När man släpper allt och ”bara är”. Vilket inte är så bara. Jag hörde talas om människor som var där i flera timmar. Människor som grät.