December och allt larmande under hösten om den kostsamma ”flyktingkrisen” och den påstått förestående ”systemkollapsen” kommer kläs av och stå nakna. För ingen tror väl att vi inte snart kommer få ta del av medias traditionsenliga rapporter om hur mycket klirr i kassan julens köphysteri orsakar även i år? Varefter vi som seden bjuder förfasar oss och säger att nästa år, ja nästa år ska vi banne mig konsumera mindre. En och annan kanske lyckas men så länge vårt samhällssystem består kommer konsumtionsfesten knappast upphöra, skriver Stefan Bergmark.

Även om den Augsburgska bekännelsen är en skrift som fortfarande är en del av den Svenska kyrkan är det väl ytterst få som lägger någon vikt vid den första trosartikelns fördömande av kättare. Eller? frågar Stefan Bergmark.

Barn måste få orientera sig i samhället efter egen förmåga. Barn ska förstås mötas med särskild respekt och i många fall kan vi nog överlåta debatten åt barnen själva. Det handlar dels om att det för den uppväxande individen är nyttigt, men också om att barn faktiskt är medborgare och att det är viktigt för demokratin att även deras perspektiv kommer fram.

Predikan från 20 september 2015 (16:e söndagen efter trefaldighet) i skuggan av flyktingkrisen. Söndagens tema: Döden och Livet. Texter: Jesaja 26:19, Andra Korinthierbrevet 4:7-14 och Johannesevangeliet 11: 28-44.

Maria gråter. De judiska vännerna gråter. Jesus gråter. Alla gråter. En älskad är död och allt är bara tårar och kramp. I desperationen viner anklagelser genom luften. Om du hade varit här, hade min bror inte dött, kvider Maria till Jesus. Men Lasaros är död. Det har gått fyra dagar. Hans kropp har till och med börjat att lukta i värmen. Allt är förbi. Allt är tårar. Allt är död.

God journalistik utgår alltid från ett maktkritiskt perspektiv. Den första fråga varje publicist med heder ska ställa sig: Vem och vilka tjänar på att svartmåla migranter, skriver Stefan Bergmark.

Tron på en straffande Gud skapar rädsla och aggression, ofta mot utomstående grupper. En mer hälsosam kristen gudsbild kunde undvikit mycket blodsspillan, skriver Niklas Olaison.

Kulturrelativism får inte bli en frisedel åt antidemokratiska krafter, och ängslighet inför att råka förtrycka får inte leda till att man avstår från att skydda andra som förtrycks, skriver Stefan Bergmark.

Rättfärdiggörelsen genom tro är en långtida teologisk snuttefilt som får stora konsekvenser för vår gudssyn. Men den leder till dålig teologi, skriver Niklas Olaison.

Hundratals teologer har helt missat att tolka Paulus utifrån hans faktiska förståelse och motiv. Idag vet vi mer, och det borde revolutionera vår läsning av Kristendomens mest inflytelserika tänkare, skriver Niklas Olaison.

Det är dags att ersätta den gamla, judefientliga och HBTQ-fientliga teologin med en som är mer uppdaterad och elegant utformad, en teologi som inte kräver stöttor och kompromisser för att hänga samman. Det är dags för ett paradigmskifte i vår läsning av Paulus, skriver Niklas Olaison.