Där folk kämpar tillsammans för en bättre värld och för radikal kärlek mellan människor, där är också Gud, skriver Isak Gerson.

Kristen anarkism bygger på insikten att den mänskliga kärleken och den fria viljan aldrig kan inordnas i något system, skriver Isak Gerson.

Jenny Wrangborgs nya poesibok Vad ska vi göra med varandra är som ett manifest mot det samhället som vägrar värdiga relationer, skriver Isak Gerson.

Flera män som våldtar hävdar att de inte förstod kvinnans signaler. Men sanningen är att de ofta är likgiltiga inför kvinnans vilja, skriver Isak Gerson.

Vi blev lovade fred och frihet. Nu har det gått över 2000 år, och stridens stövlar bärs överallt runt om i världen. Hade Jesus levt idag hade jag nog försökt misstroendeförklara honom, skriver Isak Gerson.

Vi tycker om att se revolutionsromantiska berättelser i medierna. Hunger games är ett aktuellt exempel. Men hur kan en film med så många tydliga paralleller till det samhälle vi lever i idag skildra en revolution utan att själv skapa revolutionärer? Det undrar Isak Gerson.

Libertarianen Robert Nozick får stora problem när hans teorier ska förankras i kroppsligheten. Bara en man som inte behöver tänka så mycket på varifrån maten kommer och som på grund av könsmaktsordningen får sina kärleksfulla relationer utan att behöva ge så mycket tillbaka kan förneka att beroenderelationer är centrala pusselbitar som ger livet mening, skriver Isak Gerson.

Frihet är ett avgörande tema för tv-spel som kulturell genre. Där axlar vi rollen som beslutsfattare. Vi fattar själva de moraliska besluten. Men spelen är designade för vissa ändamål. Den superpopulära spelserien Grand Theft Auto kan inte fly från diskussionen om kvinnosyn genom att hänvisa till spelarens ”frihet”.

När ateister börjar diskutera religion låter jag medvetet bli att svara, för jag vet att vi aldrig egentligen kommer att kunna tala om religion, skriver Isak Gerson.

”Ett kristet manifest”, så kallar Isak Gerson den lilla boken Det stundande upproret, som gav upphov till rabalder i Frankrike för sin radikala kritik av individualismen och marknadssamhället. Brödet vi delar påminner oss om vår kroppslighet, den som vi delar med alla som gått före oss, menar han.

Vi berömmer oss ofta om att vara kritiskt tänkande, men det som är allra närmast oss själva flyger oftast under radarn. Tänk om vi riktade vår kritiska blick mot den egna kulturen lite oftare, skriver Isak Gerson.

Våra liv som troende kännetecknas av att vi inte kan veta något med säkerhet. Det är ett sunt förhållningssätt, menar Isak Gerson, och efterlyser större ödmjukhet också på andra fält i livet, exempelvis politiken.

Svenskt Näringsliv lanserade för ett par år sedan en kortvarig kampanj för att ge lägre studiestöd åt dem som inte läste ”nyttiga” kurser. Förslaget blev tillintetgjort av en enig kultursektor. Men åt vilket håll är utvecklingen på väg idag? Isak Gerson blickar framåt, till 2020 års utbildningspakt.

Hur trovärdiga är ateister som likt riddare i skinande rustningar kämpar mot religiöst kvinnoförtryck men aldrig har gått i en marsch den åttonde mars? Isak Gerson pekar på det utbredda hyckleriet hos en grupp ateister och skeptiker.

Vi är skyldiga att reflektera över hur Kristendomen kidnappas i krigshetsande och koloniala syften. När kristendomen dyker upp i debatten är det sällan det kristna budskapet som lyfts fram. Ofta är det tvärtom. Men kärleksbudskapet rimmar dåligt med ökad vapenexport och vi måste bli mer öppna för kritik och självkritik.

Vad är det vi låter pengarna styra över? Det är jorden vi odlar, det är säden vi sår, det är havret vi skördar, det är brödet vi serveras. Det är vår värld som säljs, och det är varandra vi säljer, skriver Isak Gerson.