Erikka Chapman skriver om hur Putins nya lagstiftning mot homosexualitet ger hennes egen tillvaro en ny politisk dimension, och hur svårt det kan vara att mötas över avstånden.

Erikka Chapman skriver om två liv i uppbrott, och en kommunikation som kunde fungerat bättre: Den djupa kärleken jag upplever i högmässan går honom helt förbi och mitt livs plötsliga transformation från gift och kollektivboende till ensamstående och ensamboende reduceras till: ”Tänker du fortfarande klia mig bakom öronen?”

Poesins ord skaver mot förnuftets tvärsäkra definitioner av kärleken och nåden, skriver Erikka Chapman. Gud ger oss inte särskilt många förklaringar. Gud ger oss poesi och humor. Jesus var poet. Han talade i ord som inte bara skulle öppna tankarna, utan även hjärtat.

När tryggheten rasade för Erikka Chapman tänkte hon gå en pilgrimsvandring till Assisi, men Gud mötte henne redan i Svågertorp.

Mitt landskap är inte helt förrän jag vandrat igenom det. Jag ger mig iväg med full tillförsikt, men med aningar om att det kan vara smärtsamt att möta sina tomrum,skriver Erikka Chapman.

För en hel generation har utmattning blivit en del av vardagen, något socialt accepterat. I valet mellan det som känns rätt och det som går snabbt väljer vi ofta det som går snabbt, skriver Erikka Chapman. Vad skulle hända om vi fick möjligheten att arbeta lite mindre?

När vi har normen på vår sida har vi makt. Det är så enkelt. Vi behöver inte förklara oss. Ett äktenskap väcker oftast färre frågor än en andra partner. Ett svenskklingande namn möter inte lika mycket motstånd som ett utomeuropeiskt. Den som följer normen har ett försprång. Så mycket lättare då att, istället för att se att jag har makt för att jag följer normen, påstå att personen som bryter mot normen är i maktposition. Är inte det kärnan i alla konspirationsteorier? De jävla bögarna som tar över hela staden. De förbannade muslimerna som ska göra Sverige till islamstat, skriver Erikka Chapman.

Platsen som borde vara den mest befriande, kyrkan, har tvärtom varit den som många gånger lärt oss skammens mest bittra läxor. Kyrkan måste bli en plats där vi är fria att Vara, skriver Erikka Chapman.

Planekonomi associeras oftast till fabriker som bara gör vänsterskor. Men i författaren Sara Granérs tappning får begreppet nytt liv. Då handlar det om att möta allas behov. Erikka Chapman, aktiv i Kristna studentrörelsen, går igenom årets julklappsskörd och hoppas kanske på planekonomi i födelsedagspresent istället.