Onsdag kväll 23 mars. Det har gått en vecka sedan terrorkatastrofen i Bryssel. Jag följer nyhetssändningen i Aktuellt.
Plötsligt dyker Sverigedemokraternas Kent Ekeroth upp i direktsändning för att debattera terror och flyktingpolitik. Som den naturligaste sak i världen. Ekeroth presenteras som ”SD rättspolitiske talesperson.”
I november 2012 lämnade Kent Ekeroth sitt uppdrag som ”SD rättspolitiske talesperson” efter att det framkommit att han deltagit i och själv filmat den sk Järnrörsskandalen 2010.
Expo citerade Ekeroth. ”På grund av mitt omdömeslösa uppträdande en natt för två och ett halvt år sedan, så inser jag dock att jag inte längre är den bäst lämpade personen att företräda partiet i dessa frågor.”
Och nu i mars 2016 framträder alltså Kent Ekeroth åter som ”SD rättspolitiske talesperson”, en roll som Ekeroth åter tycks anse sig lämplig att ta. Som den naturligaste sak i världen.
Det är där min stora oro kommer in. Kent Ekeroth har åter blivit rumsren. Kent Ekeroth står i Sveriges Television i direktsändning och ger sin syn på terror och flyktingpolitik. Som en surrealistisk film, när det onaturliga blir den naturligaste sak i världen.
Programledaren Anders Holmberg säger efter att ha fått kritik för att ha släppt in ”järnrörsmannen“ i studion. ”Inga järnrör kommer i närheten av Aktuellts studio. SVT har en grym säkerhetsavdelning.”
Idag när ökad samverkan mellan EU medlemsstater är en grundförutsättning för att rasism och terror mer effektivt ska kunna bekämpas tillåts en ökänd rasist och gatuterrorist som Kent Ekeroth åter att bli ”rättspolitisk talesperson för SD” och komma med goda råd i Aktuellt i Sveriges Television. Som den naturligaste sak i världen.
Idag när terror, hat, hot, våld och rasism åter breder ut sig över Europa och skapar skräck och rädsla får svenska TV tittare i direktsändning i Aktuellt se och höra en talesperson som utanför TV rutan gör sig känd för att underblåsa splittring, segregering, hat och rasism genom ”undergångsretorik som kastar skuld mot ett etablissemang och målar ut flyktingarna som ett hot mot nationens fortlevnad.” Läs mer här.
Alla TV tittare borde känna stor oro. Som den naturligaste sak i världen.
Irène Nordgren
Så Kent Ekeroth ”kastar skuld mot ett etablissemang”…?
Det låter ju riktigt horribelt. Jag förstår att ni är upprörda på Dagens Seglora. Alla vet ju att alla ”etablissemang” alltid bara vill allas bästa (och förmår att leverera detta bästa till alla), oavsett om de är en del av det aktuella etablissemanget eller ej. (”Ignorance IS etaBLISSemang”, som vi säger här på Dagens Seglora).
(Jag känner till åtminstone en annan man som också satte sig upp emot ett etaBLISSemang, eller flera förresten, som jag tror att ni nog också känner till. Men han blev ju inte heller populär i sin tid…)
…”och målar ut flyktingarna som ett hot mot nationens fortlevnad”…
Kent Ekeroth kan kanske hålla två tankar i huvudet samtidigt: att en person både kan vara offer för yttre omständigheter och ha en syn på jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter (i synnerhet yttrandefrihet), som kan förväntas fungera dåligt i en västlig kontext (som vi har vant oss vid den fram tills nyligen). Det är ju rimligen inte omständigheten att någon är flykting i sig, som Ekeroth upplever vara hotfull, utan de värderingar och den religion som en stor andel av flyktingarna i sin olycka också bär med sig över gränsen.
*
Är det inte underligt?
När en man slår en kvinna, är det alla mäns ansvar att göra upp med sina ”toxiska maskulinitetsnormer” och uppfostra den vanartige mannen som slagit, jämte hans gelikar, men när en muslim spränger en ickemuslim till döds ”har det ingenting att göra med islam” och andra muslimer anses inte ha något särskilt ansvar att uppfostra de ”dåliga muslimer” som då har begått brott (om de ens erkänns som muslimer…). Blotta förhoppningen om att ”bra muslimer” ska ta avstånd från terrorn, avisas som kränkande och rasistisk.
När ickemuslimer drabbas av terror utfört i islams namn, ”ska vi betänka att de som oftast drabbas är andra muslimer”, men när statistiken visar att män oftast drabbas av våld mot den egna personen, dödsfall i arbetslivet etc, då ska vi inte betänka att de som oftast drabbas av våld är män, utan uteslutande fokusera på den mindre andelen kvinnor som drabbas. Det är ju mäns fel att män drabbas av våld, men inte muslimers fel att muslimer drabbas av våld, typ.
Vart ska män och ickemuslimer gå, när de fina orden om inkludering och mångfald visar sig inte gälla dem, annat än om de väljer underkastelsen under de ovan beskrivna ”reglerna” och den godtycklighet och förnedring de innebär?
[…] Vi borde oroa oss framför teven […]