Nazismens grundbult är förakt för oliktänkande och svaga människor, och en uppslutning kring krigets nödvändighet. Var och en som sympatiserar med nazismen tar därför ställning för våldet och dödandet.

Kristendomen måste stå emot våldets ideologier

Martin Lind

Nazismens grundbult är förakt för oliktänkande och svaga människor, och en uppslutning kring krigets nödvändighet. Var och en som sympatiserar med nazismen tar därför ställning för våldet och dödandet. I vårt gemensamma arbete för Guds fred behöver vi påminna varandra om vår uppgift att värna människovärdet, att människan är människans like, skriver Martin Lind.

Snart kan jag inte räkna alla konflikthärdar och krig som fyllt denna sommars nyhetssändningar. Minns ingen sommar i mitt liv som varit värre.

Hoppet har stått till kyrkklockor och demonstrationer för fred. Aldrig kunde man väl ana att våra oförargliga kyrkklockor skulle få ett sådant genomslag. Vi brukar säga att klockorna ringer för att påminna oss om att livet är starkare än döden. Vi ringer när någon är död, när vi minns våra döda och ganska länge vid begravningsgudstjänster. Klockorna hjälper oss då att mitt i sorg och saknad komma ihåg livets storhet.

Men vid Jesu död är klockorna tysta. Långfredagen är av tradition en dag utan kyrkklockor. Då minns vi döden på korset och alla andra som lider. Varje söndag däremot är en påskdag och därför ringer klockorna till gudstjänst liksom veckans alla andra dagar.

Nu har kyrkklockorna fått göra tjänst som vittnen för livet, för det meningsfulla liv som Gud ger åt alla människor, ingen undantagen. När några vill sänka människovärdet för vissa av oss, då blir kyrkklockorna starka vittnesbörd om allas lika värde.

Man kunde tycka att alla borde vara för fred. Då är det viktigt att komma ihåg de nazistiska ideologerna som menade att kriget var nödvändigt.

En av de mer uppmärksammade hette Carl Schmitt, tysk jurist och medarbetare i tredje riket. Han menade i sin bok Politische Theologie (Politisk teologi) att alla människor med nödvändighet är indragna i en pågående kamp mellan vän och fiende. Den kampen äger rum på alla plan, i smått och stort. Man kan tycka illa om den eller se ner på den. Men man kan inte dra sig ur den. Kampen pågår vare sig man önskar den eller ej. Den tillhör människans existens.

Kampen mellan vän och fiende sker oavbrutet och kan ytterst endast avgöras i krigshandlingen. Där avslöjas vem som är starkast och därför har rätt att leva vidare. Den svagare dör i kriget och visar därmed bristen på existensberättigande.

Liksom djuren följer ett mönster där de starkare djuren dödar och äter upp de svagare, så följer också människorna detta tillvarons mönster. De starkare har företräde och det ska ständigt klargöras. Det mest effektiva sättet att visa det är kriget.

Kriget är en del av människans tillvaro. Kriget måste förverkligas gång på gång, så att de svagare människorna elimineras och förintas.

Vi kan tycka idag att dessa nazistiska teorier är dammiga och daterade. Men då måste vi hjälpa varandra att komma ihåg det nya intresset för nazism i Europa. Inom nazismen finns olika schatteringar och uppfattningar. Gemensamt för dem är ett förakt för oliktänkande och så kallat svaga människor, och en uppslutning kring krigets nödvändighet. Våldet är nödvändigt. Nazismen är en våldsideologi.

Nazismen är därför i en mening motsatsen till allt tal om nödvändigheten av fred.

Var och en som sympatiserar med nazismen tar ställning för krigets nödvändighet. Tar ställning för våld och dödande av människor.

Att Hitler beslöt att föra krig 1939 och på så sätt började andra världskriget var ingen tillfällighet. Det var helt konsekvent utifrån hans egen position och den nazistiska åskådningen.

När Hitler 1945 började inse att det tyska riket skulle förlora kriget beslöt han att riva broar, förstöra industribyggnader, slå sönder så mycket han kunde av det gamla Tyskland. Själv tog han livet av sig den siste april. På ett sätt var alla dessa beslut och handlingar av Hitler konsekventa utifrån hans egen hållning. Det tyska folket hade inte längre något existensberättigande eftersom de höll på att förlora kriget. Tyskarna hade visat sig svagare än andra folk, som nu höll på att vinna kriget. De svagare skulle gå under så att de starkare kan leva och föra mänskligheten vidare. Så tänkte Hitler.

Vi avvisar nazismen, de flesta av oss. Den ter sig knappast attraktiv. Nazismen är förenat med en rad negativa företeelser som förminskar och förnekar människans värde.

Men det verkligt farliga är de smygande tendenser som då och då drabbar de flesta av oss. Tendenser att bejaka lite här och lite där av det nazistiska bygget. Det är lätt att ramla dit och börja se ner på dem som misslyckas, dem som förlorar, dem som inte är riktigt lika bra som de andra.

I vårt gemensamma arbete för Guds fred behöver vi påminna varandra om vår uppgift att värna människovärdet, att människan är människans like, undantagslöst.

Fred är i kristen tro en gåva från Gud. Men vi har ett uppdrag att arbeta allt vad vi kan för att underlätta och möjliggöra freden.
Guds fred är inte bara icke-krig, inte bara avsaknaden av våldshandlingar. Guds fred – Guds schalom – är det goda liv där människan dag för dag övar sig i respekt och kärlek till andra människor, ja till hela Guds skapelse.

Kommentarsfältet är stängt.