Frankrike har alltid haft en stark nationell identitet som varit knuten till de västerländska värdena. Nu utmanas den. Alla har inte lika stor rätt att uppgå i den franska gemenskapen. Komikern Dieudonné drar fulla hus med sin antisemitiska ståuppshow, och bidrar till föreställningen att det finns första och andra klassens medborgare.
Dieudonné heter en fransk komiker, artist och politisk frontfigur. Han är i konflikt med den franska staten sedan han uppträtt på olika scener i sitt land med ett antisemitiskt budskap. En av hans föräldrar kommer från Kamerun. Han började som antirasist på 90-talet och uppträdde då tillsammans med en judisk artist. I dag stöder han Nationella Fronten och sprider antisemitisk propaganda. Han har också presenterat sig som kandidat både i 2007 års presidentval och i Europavalet 2009.
I sin senaste enmansföreställning som dragit fulla hus i Paris och i flera andra städer spekulerade han om möjligen gaskamrarna borde använts i större omfattning under Hitlertiden. Han har också bjudit in ökända förnekare av förintelsen att delta i hans tidigare föreställningar.
Regeringen stoppade den senaste föreställningen med lagens hjälp men han har redan kommit tillbaka med en något reviderad föreställning på samma tema. På Facebook följs han idag av 633 000 personer som påstår sig gilla honom. Inte minst i stora marginaliserade invandrargrupper är han en förebild som gör uppror mot makten.
Marine Le Pen har en betydligt mycket starkare ställning i samhällsdebatten. Hon kan luta sig mot sitt parti, NationeIla fronten, som haft tid på sig, sedan 1972, att etablera sig som en av landets starkaste politiska krafter. Europavalet i maj kan ge Nationella fronten positionen som det största partiet med över 20 procent av rösterna.
Under sin fars tid var partiet öppet antisemitiskt. Sedan Marine tog över ledningen i januari 2011 har muslimerna i varje fall officiellt blivit den enda tydliga måltavlan för främlingsfientlig propaganda.
Nationella fronten har svårare att attrahera invandrare även om de också finns i väljarbasen. Främst är det låginkomsttagare, småföretagare och arbetslösa utan invandrarbakgrund som stöder partiet. Det är ett parti som har de starkaste fästena i sydöstra Frankrike och i norra delen av landet. I storstäderna är partiet svagare men växer även där.
Frankrike har i dag problem med sin identitet. Befolkningen är av tradition stolt över sin nation. I det officiella franska synsättet finns en tydlig koppling mellan det geografiska området Frankrike och kulturen som råder där. Nationens republikanska statsskick hyllar principer som ska förena alla som bor i landet.
Denna identitet är starkt nationellt präglad och bygger på landets historia och hyllar principer som mänskliga rättigheter, demokrati och en sekulär stat. Den riskerar nu att försvagas av flera extrema politiska rörelser som attraherar stora grupper i befolkningen. I sin version av nationalism ger Nationella fronten – ett växande parti – andra signaler om vem som får kalla sig riktig fransman. Nationen Frankrike håller på att krympa om allt fler medborgare ansluter sig till Nationella frontens definition av begreppet nation. Vissa medborgare kommer att kastas ut ur landet. Yttrandefriheten och religionsfriheten riskerar att begränsas. Nationen Frankrike i sin definition av tolerans och öppenhet krymper ytterligare om andra politiska figurer med tillgång till stora offentliga rum hävdar att vissa etniska grupper ska bekämpas. Dieudonné är det senaste exemplet på en folklig företrädare som kunnat ta sig ett stort utrymme för att påverka opinionen i antisemitisk riktning.
Nicolas Sarkozy skapade ett ministerium för identitetsfrågor i sin regering 2007. Han bidrog inte till att skapa ökad tolerans för alla medborgare i landet. Hans sätt att fokusera på identitetsfrågan begränsade istället rätten för många fransmän att känna sig som riktiga fransmän. De verkliga extremisterna har fått alltmer vind i seglen och hävdar nu högljutt att judar och muslimer inte är kulturellt sett fullvärdiga medborgare. Kanske är det rätt att ifrågasätta värdet av ordet identitet för en nation. Bättre att betona tolerans och mångfald.
