Böcker för ungdomar ska vara korta om de ska bli lästa, visar nya läsundersökningar. Varje generation måste erövra läsförmågan på nytt, skriver Annika Sjöqvist Platzer

”Jag ville göra tjänst hos alfabetet”, säger Torgny Lindgren på sitt underfundiga vis i samtal med Kaj Schueler i boken ”Torgny om Lindgren”, Norstedts förlag. Vilket han ju onekligen gjort genom sina berättelser från Västerbottens inland till fromma för sina läsare. Och de är många.

Men kring läsning finns också oroande statistik. När Kungliga biblioteket tidigare i år presenterade hur mycket barnböcker som lånas ut på svenska bibliotek var trenden nedåtgående. En halv miljon färre böcker visade statistiken över förra årets utlåning. Desto viktigare därför att årets bokmässa, som nu pågår i Göteborg, uppmärksammar barns läsning.

Ett exempel är Läsrörelsens stora satsning ”Plats för barn!” Där lyfts under mässdagarna frågan om de ungas rätt till språk utifrån det faktum att läskunnigheten sjunker bland barn, bland annat genom att läsningsrutiner vid läggdags har ändras. I åtta seminarier medverkar forskare och lärare och andra med kunskap om och erfarenhet av läsande, lek och lärande. Med denna satsning möter den ideella föreningen Läsrörelsen och Bokmässan den statliga Litteraturutredningens uppmaning om ett läslyft för Sverige.

Man kan bara önska att de ska lyckas med tanke på alla goda berättelser som finns och väntar på att bli lästa. ”Ovärderlig är stunden då en vuxen läser för sitt barn. Ingenting kan ersätta det senare i livet!”, säger Barbro Lindgren intervjuad i Akademibokhandelns tidning med fokus på barns läsning. En både barn- och vuxenförfattare som älskas för sina böcker om Sparvel och Loranga, Masarin och Dartanjang.

I samma tidning skriver författaren Johan Unenge, som också har fått sig titeln läsambassadör tilldelad av Statens kulturråd, om det faktum att pojkar inte läser lika mycket som förr. Hur göra för att locka dem till läsning? Jo luras. Man specialstuderar de läsovilliga och deras vanor, sedan kopplar man deras intressen till lämpliga titlar. Och så lägger man som av en händelse en bok i deras väg när de passerar ”så att de får vittring på vad läsning kan vara. Att man kan förvänta sig något av innehållet. Få upp beroendet. För det handlar om kvantitet. Att läsa mycket. Gymnastisera sina hjärnor för att kunna tillgodogöra sig stora mängder information.”

Det torde behövas. Ungdomsbarometern, som kartlägger unga människors attityder, beteenden och värderingar, presenterade på uppdrag av försäkringsbolaget If på försommaren en undersökning som visade att var tredje ungdom ofta inte läser böcker. Och fyra av tio vill helst ha texter som det bara tar några minuter att läsa. Ok att läsa alltså – men kort ska det vara.

Det är få som kan skriva både kort och riktigt bra. Tranströmer är i en klass för sig men det är också lätt att lyfta fram Lennart Hellsing. Vad sägs om dessa oemotståndliga rader, tonsatta av Georg Riedel, som jag hörde sjungas av en domkyrkas lilla flickkör:

”Böcker ska blänka som solen/ och gnistra som tomtebloss./ Medan vi läser böckerna/ läser böckerna oss. Kan böckerna läsa människor?/ Det kan de förståss!/ Hur skulle de annars veta/ allting om oss?”

Lilla flickkörens ambitiösa ledare berättade att hon ofta brukar påminna sina unga flickor om vikten av texter och läsning. Hon gör det genom att delge sin fars berättelser hur han under andra världskriget klarade den fångenskap han måste gå igenom tack vare att han hade fått lära sig psalmer och texter utantill. I utsatta och svåra stunder var det dessa som bar honom vidare.

Nummer 2/13 av tidskriften Opsis barnkultur handlar också om den livsviktiga läsningen. Omslaget förmedlar böckernas kraft – man ser en liten flicka som lyfts från marken och dras in i bokens sidor. En boks magi när den är som bäst. Numret lyfter sedan fram lässatsningar och eldsjälar.

Även Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 har läsning som tema. Den presenterades vid seminarier i Almedalen och uppmärksammas också på bokmässan. Årsboken vänder sig till alla som vill förstå mer vad läsning kan innebära. Även om de flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning måste varje generation erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem.

Vid en av Svenska Akademiens sammankomster fångade Pär Westberg böckernas och läsningens betydelse så här: ”Man går in i böcker för att slippa sig själv eller göra ett oväntat besök hos sig själv, för att ta sig in i andra världar och utforska andras språk.”

Nu när detta nu är färdigskrivet ska jag därför hämta en nyutkommen bok beställd på hemortens bibliotek. Och läsa den med Hellsings träffsäkra ord i bakhuvudet – ”Medan vi läser böckerna/ läser böckerna oss.”