Sverige kännetecknas ofta av ställföreträdande engagemang. Vi möts inte så ofta själva i hyresgästföreningen, men vi betalar för att det ska finnas en, med någon som sköter våra intressen.

Ingen pluralism utan engagemang

Are Norrhava

Sverige kännetecknas ofta av ställföreträdande engagemang. Vi möts inte så ofta själva i hyresgästföreningen, men vi betalar för att det ska finnas en, med någon som sköter våra intressen. Detsamma händer ofta i kyrkan. Många vill ha någon som tror i ens ställe, skriver Are Kaspersen.

”I’m goin’ out tonight, I’m feelin’ alright, man I wanna scream and shout: Oohoho…”

Som student kan det vara svårt att hålla isär veckans dagar. Det finns alltid något att läsa eller delta i, oavsett veckodag. Vilken tur då att vår granne Pirjo påminner oss om att det är dags att göra helg. Basgången skallrar i taket om fredagseftermiddagarna när Pirjo kommit hem. Det är Creedence, det är Eros Ramazotti och det är Shania Twain: ”Oohoho! Mans shirts, short skirts, oohoho…”

Tobaksröken osar ut i trapphuset och hon stampar i golvet, klirrar med glas och skrockar förnöjt. Visst, någon gång har det kanske blivit lite väl livat däruppe. Och vid det här laget kan vi alla Shanias låttexter utantill. Men alltsomoftast är det svårt att inte smittas av hennes goda humör.

I samma hus bor Chandra med sina katter. Hon är buddhist och om morgnarna när jag sätter på kaffet hör jag ibland hur hon sjunger och reciterar mantran. Vi gillar Chandra. Och hennes andliga rutiner påminner oss om att upprätthålla våra. Här bor även en pensionerad sjökapten med sin halta dvärgpudel. Han är alltid arg och vill gärna dela med sig av sin frustration när vi stannar upp och småpratar. Vi ler vänligt och får ta några djupa andetag efter att han gått vidare.

Jag skulle kunna dra fler exempel från vår lilla ö av hyresrätter och hur tolerant vi förhåller oss till varandra. Men vi nöjer oss med att konstatera att här råder något slags mångfald. Ett av vår samtids faktum. Mångfald alltså, inte pluralism; en viktig distinktion.

Vid vårt frukostbord har vi både en och annan gång beklagat oss över folkrörelsernas försvagning och detta faktums följder för demokratin. Själva är vi minsann aktiva i flera olika organisationer och föreningar, och eftersom vi bor i hyresrätt är vi självklart med i Hyresgästföreningen. Utan Hyresgästföreningen hade vi med all säkerhet aldrig fått fuktskadan vi upptäckte i höstas fixad. Evigt lojala känner vi oss efter att ha fått känna på deras uppbackning och expertis. Men vänta nu, sa jag just ”deras” i samma andetag som folkrörelse?!

Många av oss är medlemmar i flera organisationer utan att någonsin ha gått på ett enda möte. Också det ett sätt att delta förvisso och sannerligen bättre än inget alls. Religionssociologen Grace Davie skriver om det för Skandinavien så exceptionella fenomenet ”ställföreträdande tro”, vilket innebär att vara medlem i en kyrka men endast uppsöka sammanhanget när någon avgörande händelse inträffat eller ska inträffa. Andra, såsom anställda och gudstjänstdeltagare ”ställföreträder” under resten av året. Detta är ju knappas unikt för kyrkorna, utan gäller nog även för många av våra folkrörelser. Man delar idealen, men är inte så pigg på att träffa andra medlemmar inom organisationens ramar. Man kanske till och med går i villfarelsen att lokalerna står tomma när man inte själv är där. Och har en massa åsikter och kritik – som aldrig framförs. Eller, som i vårt fall med Hyresgästföreningen; förtroende, tacksamhet och lojalitet. Som stannar vid frukostbordet.

Socialt kapital har definierats som den summa av resurser som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom tillgång till bestående nätverk av relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande. I samhällen där nivåerna är höga växer barn upp tryggare, med bättre hälsa och högre utbildning. Människor lever längre och lyckligare liv och såväl demokratin som ekonomin gynnas. Nätverken kan vara ideella föreningar, kyrkor och folkrörelser och fyller alltså viktiga funktioner för både individen och samhället. Tyvärr har nordamerikansk forskning konstaterat att nivåerna av socialt kapital i områden som kännetecknas av mångfald är alarmerande låga. Det enda som människor i områden kännetecknade av mångfald gör mer än andra är att sitta mycket framför teven.

Jag och min man har nog tillsammans en rätt hög nivå av socialt kapital, men en betydande andel av det är ”bundet”; det vill säga, flera av våra nätverk består av likasinnade personer med liknande bakgrunder – i innerstan. Vår lokala hyresgästförening ordnar en massa aktiviteter som vi aldrig går på. Vårt medlemskap kan med religionssociologiskt språk därmed beskrivas som en form av ställföreträdande tro. Vi delar idealen, men engagerar oss inte i praktiken.

Och det är här pluralismen kommer in. Där mångfalden är ett faktum är pluralismen en bedrift. Pluralismen går (minst) ett steg längre än toleransen och innebär ett positivt engagemang av mångfalden. Att aktivt bygga relationer över olikheterna.

Som individer gick vi ett steg längre när Pirjo hållit oss vakna hela natten och vi ringde på och sa ifrån. Nu vet vi hennes namn, småpratar i tvättstugan och samexisterar fredligt med våra olika vanor. Vi gick ett steg längre också när vi knackade på hos Chandra efter att ha hört höga skrik. Därför vet vi nu att hon inte får stryk, men (hårdhänt) tibetansk massage mot sina ryggproblem. När sjökaptenen en dag började spy ur sig fördomar mot invandrare förbyttes mitt toleranta leende i ett hårdnackat motstånd. Nu nickar vi helt kort när vi möts. Så kan det (också) gå.

Till skillnad från ”bundet” socialt kapital handlar ”överbryggat” sådant om att grupper av till synes olika människor samlas för att tillsammans bidra till civilsamhället. Det får gynnsamma effekter inte bara på samhället i stort, utan generar även bättre relationer mellan olika individer och grupper. Ett sådant fenomen är de interreligiösa projekt som alltmer sprider sig över världen. Människor samlas och samarbetar, inte ”trots” olikheterna, utan ”på grund av” dem. Projektet ”Tillsammans för Sverige” som samlar ungdomar från olika religiösa bakgrunder till dialog och aktiviteter på Fryshuset är ett sådant löftesrikt exempel.

I en studie av olika indiska städer sökte forskaren Ashutosh Varshney ta reda på varför upplopp och inbördeskrig utbröt i vissa städer under tider av spänning, medan andra förhöll sig fredliga under liknande omständigheter. Skillnaden var att det i de fredliga städerna fanns föreningar och organisationer som byggde överbryggat socialt kapital genom religionsdialog och praxis. Grupper som byggde på medlemmarnas aktiva deltagande, både i de ”egna” sammanhangen och i dessa gemensamma.

Så, hur står det till med ditt sociala kapital? Är du aktiv i något sammanhang vars ideal och praktiker du sympatiserar med eller tror på? Om du är det, så vet du att lokalerna inte står tomma. Att du möter nya människor och att ditt sociala nätverk växer. Är ditt sociala kapital bundet eller överbryggat? Vi kan bygga relationer över olikhet som individer, men även som grupper. Om du följt nyhetsrapporteringen den senaste veckan så vet du att samhället är i akut behov.

Här i vår förort har jag och min man utmanat oss själva att ta ett litet steg till bortom vår tolerans och (i pluralistisk anda) gå på fest med vår lokala hyresgästförening. Kommer Pirjo, Chandra och sjökaptenen vara där? Vi får se.

Kommentarsfältet är stängt.

banner_SenasteNytt_200x100

 

Plugg antisemitismFörintelsens minnesdag

Annons Olle Sahlström 200x308