Skolverket anser att adventssamlingar i kyrkan kan tillåtas om prästen inte ber eller välsignar. Detta har rönt stor uppmärksamhet. Debattens vågor går höga i tidningar och sociala medier. Adventssamling är alltså okej enligt Skolverket men inte religion. Det är absurt. Advent är en kristen högtid.
Det är uppseendeväckande att en statlig myndighet tar sig friheten att bestämma vad en präst får göra och inte göra när hen verkar i sin kyrka. Dessutom grundar sig lagtolkningen i ett misstänkliggörande av religion som företeelse, något som skolbarnen inte bör utsättas för under sin skoltid.
Dagens Seglora hävdar rätten till religion i offentligheten. Den sekulära staten ska inte sammanblandas med det sekulära samhället. I vårt samhälle finns folkrörelser, politiska partier, religiösa samfund och kulturrörelser. Självklart har dessa också en plats i skolans värld under ordnade former. Hur ska barnen annars kunna lära sig kritiskt tänkande och förhålla sig till olika livsåskådningar och värderingar? På många håll runtom i landet samverkar kyrkan och skolan utmärkt sedan åratal tillbaka. Varför ska inte detta samarbete kunna fortsätta?
I vårt mångkulturella samhälle kan självklart inte den kristna religionen eller Svenska kyrkan ha monopol på det religiösa uttrycket. Men i stället för att ta bort allt vad religion heter i skolan bör flera religiösa uttryck kunna komma till tals. Det handlar inte om att undvika komplexiteten utan att våga stå i den som medborgare i samma lokalsamhälle. Fira advent i kyrkan, ta del av Yom Kippur i Synagogan och fira Eid al Fittr i moskén och gör skolavslutningen i juni till en icke-religiös men mångkulturell fest.
Den konfessionslösa skolan innebär att en lärare inte kan slå fast att Gud finns eller att moderaterna är det bästa partiet. Däremot måste skolbarnen kunna ta del av religiösa människors tro och politiska uppfattningar. Att göra skoltiden helt religionslös är inte neutralt utan ett sekularistiskt projekt. Något som Sveriges riksdag oss veterligen inte har beslutat.
Adventssamlingar måste kunna hållas i kyrkan utan Skolverkets inblandning precis som skolbarnen kan få gå på teater utan att rektorn har läst och godkänt pjäsens manus i förväg.
Dags för skolminister Jan Björklund att ändra lagen!
Dagens Seglora ansluter sig till tidningen Dagens Adventsupprop. Här kan du printa ut namnlistor och skriva under och sända in till Dagen som skickar vidare dem till skolministern. Här finns också en facebookgrupp för Adventsuppropet.
I don’t get it: Advent firas väl på söndagar och då är barnen lediga från kyrkan. Det kan således inte bli någon konflikt – det är frivilligt att gå till kyrkan på söndag och har inget med skolgång att göra. Vill man arrangera tillställningar i kyrkan på skoltid i anslutning till advent (fredagar eller måndagar) så är det en anna sak. Har rektor skäl att mistänka religiösa inslag om välsignelse mm så bör han avstyra det, på samma sätt som han inte ska ta med eleverna till bön i moské eller synagoga annat än i studiesyfte – och då i anslutning till undervisning med religionsvetenskaplig kvalité där man analyserar och beskriver det religiösa på ett nyktert sätt.
Mest synpunkter på Helle Kleins som vanligt kloka ord. Ändå måste tills en ändring skett acceptera att riksdagen faktiskt slagit fast att skolan och skolans undervisning skall vara icke-konfessionell. Om man då likt Skolverket har en snäv tolkning av detta innebär, uppstår den konflikt vi har minst ett par gånger om året. Då räcker det inte med namninsamlingar utan om ett nytt, öppnare klimat, där religiös praxis vid besök i religiösa gemenskapers hus inte stämplas som farliga baciller. Dags att slåss för öppenhet, generositet, nyfikenhet, ärliga samtal också om sådant som inte bara skvalpar på ytan i ett sekulariserat samhälle.
Mest synpunkter på Helle Kleins som vanligt kloka ord. Ändå måste vi tills en ändring skett acceptera att riksdagen faktiskt slagit fast att skolan och skolans undervisning skall vara icke-konfessionell. Om man då likt Skolverket har en snäv tolkning av vad detta innebär, uppstår den konflikt vi har minst ett par gånger om året. Då räcker det inte med namninsamlingar utan om ett nytt, öppnare klimat, där religiös praxis vid besök i religiösa gemenskapers hus inte stämplas som farliga baciller. Dags att slåss för öppenhet, generositet, nyfikenhet, ärliga samtal också om sådant som inte bara skvalpar på ytan i ett sekulariserat samhälle. Dags för våra politiker att våga vara människor med plats för spiritualitet!
Bra och balanserad text (den bästa jag läst hittills i ämnet, faktiskt), som varken hamnar i ”absolut inga religiösa uttryck på skoltid”-diket eller ”barnen skall tidigt lära sig vem som är Herre”-diket. Utan som håller sig på vägen:
”I vårt mångkulturella samhälle kan självklart inte den kristna religionen eller Svenska kyrkan ha monopol på det religiösa uttrycket.”
”Fira advent i kyrkan, ta del av Yom Kippur i Synagogan och fira Eid al Fittr i moskén och gör skolavslutningen i juni till en icke-religiös men mångkulturell fest.”
Här gör Helle samma distinktion som jag gör; en advents-GUDSTJÄNST och en skolavslutning är två olika saker. Dessa blandas dock och tyvärr ofta ihop, bl a i Dagen-uppropet, vilket ”hindrar” mig från att skriva under det. ”Samlingar i kyrkan måste få utgå från den kristna tron.” Håller egentligen med, men håll då skolavslutningarna någon annanstans, helt enkelt.
Grattis till nya nättidningen och lycka till!
Och stå på er, ni kommer att bli angripna från ”båda” (många?) håll!
Det skulle vara intressant om skolorna började delta i alla de stora religionernas högtidsfirande på skoltid varje år. Det jag som lärare tror skulle hända är att det blir tydligt att det inte är ett lärtillfälle. Vilket annat studiebesök gör man en gång om året? Det tar ju bort en halvdag av ordinarie schema varje gång. Följden torde bli att man alternerar mellan religionerna år från år. Det skulle jag tycka var mer rimligt, men vad skulle kyrkan tycka?
Ingen skolklass går på teater för att det är tradition. Man går dit för att det är en del av undervisningen. Självklart är det okej att besöka religiösa lokaler och aktiviteter också som en del av undervisningen. Innan mitt barn deltar, vill jag då se en pedagogisk plan för detta, det görs för alla andra moment i undervisningen.
Sedan är det intressant att numera kyrkan anordnar adventsgudstjänster under skoltid. När började Svenska kyrkan med den traditionen?
Sverige är en sekulär stat. Ett trossamfund ska inte ha monopol på ett skolarrangemang. Därför tycker jag att kyrkoherdarna ska prata med ”sina” rektorer och komma överens om att det som sker i kyrkor vid terminsavslutningar o dyl, ska vara frivilligt – inte ingå i utbildningen med Skolverkets terminologi – och inbjuda skolorna till en samling i samband med avslutningen. Den kan utformas precis som vanligt, om lärare och elever vill. Prästen gör klokt i att hantera tillfället med varsamhet, och är fri att välsigna. Jag vill leva i ett sekulärt samhälle, och i en kyrka som inte ber om ursäkt för att den är kyrka!
Kjell Granrot, präst
Varför behöver skollagen ändras?
Om besöket vid ett kristet adventsfriande sker i undervisningssyfte fungerar nuvarande lag utmärk.
Vilket annat syfte, som inte ryms inom nuvarande lag kan ett gudstjänstbesök ha?
Till Ulf Gustafsson: Undervisning är som sagt inte bara att läsa och studera utan också att få känna och erfara och uppleva. Att få möta ett kristet adventsfirande ingår i det lika väl som att få möta ett annat religiöst uttryck eller för den delen ett politiskt i en pjäs exempelvis.
Kräver du en pedagogisk plan innan ditt barn går till stadsteatern också?
Okej då tar vi frågan här Helle:Är känna,erfara och uppleva vad du menar med ”att möta en religion”? Förstår överhuvudtaget inte resonemanget i att behöva ”uppleva” allt vi läser? Finns flera farliga underförstådda premisser i den mening. Saker som vi läser i skolan som jag innerligt hoppas att ingen någonsin behöver uppleva !
Du kan alltså inte se någon skillnad på teoretisk religionskunskap i syfte att förstå hur människor förhåller sig till olika etiska frågor och att praktiskt utöva religionen? Att jämför en årlig tradition med enstaka studiebesök eller teatrar skulle jag också gärna vilja att du utvecklar. Och dessutom vore jag jätte glad om du ville ge mig ETT giltigt skäl till varför jag ska skicka mina barn till SKOLAN för att de praktiskt ska utöva ceremonier i synagogor, moskéer eller kyrkor?Är det respekt för människors rätt till frihet?
Tack
Helle, ja det gör jag. Syftet med teaterbesöket förklaras då, det kan vara en del i språkutbildningen eller för att lära om litteraturhistoria.
Du har inte på ett tillfredsställande sätt förklarats varför skollagen måste ändras. Att känna, erfara och uppleva igår som naturliga delar i all undervisning, skollagen har inget problem med detta.
Skolverket har problem med gudstjänstbesök när dessa inte ingår i undervisningen, utan endast motiveras med tradition. Det är inte skolans uppgift att bejaka vissa traditioner. Om du önskar att skolan gör detta och därför vill att skollagen ändras. Säg det då.
Till Ulrika Lundh: På vad sätt kan jag inte se skillnad på teoretisk religionskunskap och praktisk utövning? Min poäng är att till bildning hör mötet med både teori och praktik.
Vad är det som är så farligt med att låta ungdomar få fira advent på kristet vis och fira någon annan högtid på annat vis?
Fick inte riktigt svar på mina funderingar…
Du pratar fortfarande om att ungdomar ska fira de olika religiösa högtiderna.Alltså ett ( i flera fall) påtvigat praktiskt utövande av religiösa traditioner. Absolut, ska ungdomar (och vuxna) fira dessa traditioner i den mån de själva VILL delta, men ett tvång av utövning är mils långa vägar ifrån teoretisk religionskunskap i syfte att förstå hur människor förhåller sig till olika etiska frågor. Att prata om att ”uppleva” det man läser i form av ”studiebesök” är en helt annan sak än att praktiskt utöva religiösa traditioner.
Vad gäller din fråga:
1) Jag pratar enbart utifrån relationen mellan firande av religiösa högtider och skolans inblandning. Vad folk gör utanför skoltid är för mig irrelevant i frågan. Folk får gärna fira varenda religös högtid som finns, om än så islam ena dagen och kristendom andra. Vår utbildning bör dock va lika för alla och inte influeras av tex kristendomen.
2)Vad anser du är meningen i studiesyfte för eleven med att fira en massa olika religioners högtider? Jag firade vare sig traditioner från islam, judendomen på min skoltid. Ja visst hade vi avslutning i kyrkan däremot, men det kunde jag lika väl varit utan i syfte om huruvida jag idag är insatt i religionskunskap.
3)Får jag fråga om du själv brukar gå mellan kyrkan-synagogan och moskeén och fira olika högtider? Och om du inte har någon religiös tro, VARFÖR ska du tvingas ingå ett religiöst firande? Båda kan innebära viss respektlöshet mot enskilda männsikan.
4)Varför koppla religiöst utövande till skolan?Känns det inte på något sätt skenheligt att veta att man tvingat folk till utövandet, istället för att låta de som vill utöva, göra det?
Det är så lätt att förstå, men ni misslyckas. Jag tror det beror på er vana att läsa texter och tolka dem så det passar er.
Men lagen ska inte tolkas av er.
Vi mobbar inte elever för att det ska känna mobbing.
Vi brännmärker inte elever för de ska känna hur det känns att vara en ko,
Vill man delta i en religiös sedvänja så finns det massor av tid för barn att göra det; på fritiden. Inte som elever.
Elever har rätt till en konfussionsfri skola.
Svårare än så är det inte.
[…] innehålla något religiöst budskap har debattens vågor gått höga. Tidningen Dagen startade Adventsuppropet som Dagens Seglora snabbt anslöt sig till. Nu verkar skolminister Jan Björklund ha tagit intryck […]
[…] det några barn här? Här kan du också skriva på en lista för prästers rätt att predika på skolavslutningar. För hur ska man annars få […]
Helle Klein ovan:
”Däremot måste skolbarnen kunna ta del av religiösa människors tro och politiska uppfattningar. Att göra skoltiden helt religionslös är inte neutralt utan ett sekularistiskt projekt.”
Nu luktar det väl halmgubbe?
Skolverket:
”Skolan eller förskolan får besöka en kyrka, moské, synagoga eller någon annan religiös lokal inom ramen för religionsundervisningen. Det ska då vara ett inslag i undervisningen som för- och efterarbetas av läraren.
Religiösa högtider ska behandlas i grundskolans undervisning, liksom traditioner med koppling till kyrkoåret.”
På vilket sätt förhindrar ovanstående skolungdomar att ”känna och erfara och uppleva” religionen i Sverige?
Jag försöker verkligen se Kleins text genom neutrala filter. Men jag kan inte tolka den på något annat sätt än att just denna del av skolgången, religionen, skall hanteras utan kritisk tolkning, reflektion eller lärarledda diskussioner. Varför krävs annars en lagändring?
Till Daniel: Att besöka en kyrka eller moské är inte detsamma som att ta del av en gudstjänst. Debatten rör inte studiebesök utan adventssamlingar. Där har Skolverket nu tolkat åt skolorna att inga religiösa budskap får uttalas. Advent är en religiös högtid.
Helle: Visst rör debatten studiebesök. Dina argument ovan är ju att barn ska ”lära sig kritiskt tänkande och förhålla sig till olika livsåskådningar och värderingar” och ”ta del av religiösa människors tro”. Jag och skolverket håller med dig till fullo:
”Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom
kristendomen. Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och
efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till
kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund.”
Men det är inte ok att tvinga (hårt ord, men skolplikten gäller ju uttryckligen i dessa fall) eleverna till en religiös adventssamling utan grund i undervisningen.
Det är väl inte så konstigt?
[…] som svar på Skolverkets utspel angående skolornas adventssamlingar i kyrkan. Dagens Seglora anslöt sig till uppropet. Nu vill utbildningsminister Jan Björklund träffa redaktörerna bakom […]
Helle Klein skriver den 5 december 2012 kl. 13:11 som svar till Ulf Gustafsson: ”Undervisning är som sagt inte bara att läsa och studera utan också att få känna och erfara och uppleva.”
Problemet är att precis DÄR övergår undervisningen OM religion, att till att bli undervisning I religion. Och precis DET ska den icke-konfessionella skolan INTE ägna sig åt.
[…] vi startade Dagens Seglora hörde tidningen Dagen av sig och undrade om vi ville haka på Adventsuppropet. Det ville vi så klart. I tisdags var jag med som en av tre chefredaktörer i den kristna pressen […]
Jag vill ha ateistpropaganda på mina avslutningar. Kan vi införa den traditionen, eller är det bara kristendomen barnen ska indoktrineras i?
[…] religioner stängas ute? Håller adventsuppropets tillskyndare på Dagen och i Världen idag med Helle Klein i Dagens Seglora, som menar att man bör ”Fira advent i kyrkan, ta del av Yom Kippur i Synagogan och fira Eid al […]